Inlägg

Jag under Soldatprovet 2009, äboden...




Ja, jag tänkte bara säga att jag lever... Jag har inte uppdaterat på länge för jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om...

Ni får gärna komma med frågor och förslag på vad ni vill jag ska skriva om så ska jag se vad jag kan göra.

Ja, vad har då hänt sedan sist? Ja, vi har varit på våran förstabBatÖvn (Bataljonsövning), vi har TOL:at, m.m.

I mars skall vi, som tidigare nämnt, iväg till Norge för att delta i NATO-övningen "Cold Response" där vi bl.a. kommer att kriga mot franska bergsjägare och en holländsk pansarbataljon. Och enligt källor kommer även delar av U.S Marines att deltaga... Nackdelen är ju dock att jag missar kentkonserten den 27/2... Men ja, kent kan man se fler gånger, NATO-övningar har man nog bara chansen att delta i en gång...

ADR

Denna vecka har varit den grymmt tråkigaste på länge. Vi har haft ADR-utbildning, dvs transport av farligt gods. Vi har bara suttit i en lektionsal och haft teori varvat med uppgifter och prov. Så äckligt tråkigt att man kan spy! Tillråga på allt fick jag reda på i fredags att jag inte alls behöver denna utbildning för att åka med i lastbilarna/dumprarna (Vilket var anledningen till att jag fick den), och har alltså således missat den utbildning jag skulle ha haft för min befattning. Dåligt Försvarsmakten. Dock var ju utbildningen civilit meriterande, så man ska väl inte klaga för mycket. Men jag hade hellre suttit och haft en utbildning jag behöver istället för en utbildning som jag kanske kommer att behöva. Denna vecka får vi se vad som händer. TOLO ska ju ha drivmedelsutbildning, men jag har hört att stabsutbildningen fortfarande pågår så jag kanske hoppar på den istället. Vi får väl se helt enkelt. Nåja, just nu sitter jag på bussen från Kallax, Luleå, påväg till I19, Boden, för ytterliggare en vecka i Hans Majestäts Kungliga tjänst! Vi läses! //620 Out!

500 mil i snön, Ett UFO över sjön

Nu har snön fallit över Boden och vintern har kommit på allvar... Den kom i torsdags förra vecka och det har väl blivit en 10cm och -6 grader denna vecka. Riktig julkänsla!

Förra veckan var vi och sköt Pansarskott M/86 (P-skott M/86). Det var grymmt kul. Vi fick skjuta i olika skjutställningar, mot stillastående och rörliga mål, m.m.

Här kommer lite klipp från den veckans övningar:
Tre av våra befäl tävlar med P-skott samt Ak Cesar. Befälet längst bort är TOLO:s Fänrik.


En kille från skyttepluton övningsskjuter med pansarskott.


En litet filmklipp från när vi åker bandvagn 206 påväg tillbaks från övningsområdet.



På onsdagen den veckan hade vi även ett sk. ensamdygn. Dvs de släpper ut oss i skogen och låter oss sova i vad de kallar för "ensamma vargen", dvs att man sätter upp ett regn-/vindskydd och lägger ut ett liggunderlag och tillbringar sedan en natt så. Egentligen skulle vi marscherat tillbaks på morgonen, men pga av tid och säkerhet (vi skulle skjuta ännu mer p-skott under dagen) fick vi åka bil tillbaks och äta frukost i matsalen.

Denna vecka har signalistutbildningen påbörjats och vi har lärt oss hur man talar i radio (Vilka ord man använder, und so weiter), hur man sätter upp en högantenn, hur man använder en radio, m.m. Tyvärr kommer jag dock att missa del 2 i min befattningsutbildning då befälen har fått för sig att jag måste ha ADR-utbildning (Transport av farligt gods) ifall jag, av någon anledning, nånsin åker lastbil eller dumper med de övriga i TOLO (Varför jag nu skulle göra det?). Fördelen är dock att det är en civilit meriterande utbildning som kostar mellan 50.000 - 100.000 kronor i vanliga fall. Så det är ju väldigt bra att ha. Förutsatt att jag har körkort.

I fredags (Eller var det torsdags?) fick vi officiellt reda på att vi i TOLO ska iväg på en treveckors NATO-övning i Norge i februari/mars. Nackdelen: Det är samtidigt som de övriga får sportlov. Fördelen: Det är en NATO-övning.
Personligen ser jag fram emot att få åka omkring i de norska fjällen och kriga med brittiska, amerikanska, norska, danska och tyska trupper.

I övrigt: Min mobil är trasig så om man vill komma i kontakt med mig är det MSN, Facebook, Email, här, eller någon annanstans på Internet som gäller i första taget.

I övrigt #2: Nya kentskivan ("Röd") släpptes i förra veckan. Och jag måste säga att den skiljer sig en hel del från deras tidigare skivor. Framförallt ljudmässigt. Det nya synthiga soundet sätter kent i ett annat ljus. "Röd" har många bra låtar, t.ex. "Taxmannen", "Krossa Allt", "Sjukhus", "Idioter", "Svarta Linjer" och "Det Finns Inga Ord". För att ta några exempel.

Veckans låt får då bli kents "Sjukhus", med sin klockrena text!


De tog mig till en plats där inget växte
Till en plats där bara skuggorna i dammet hade tid
De tog mig till en sal, ett solblekt sjukhus
Där alla dörrar var så tunga att de inte krävde lås


De ledde mig förbi rader av stärkta sängar
Där våra steg ska eka länge efter att vi alla gått ur tiden
Jag skriver ditt namn just när regnet träffar fönstren
Och en ond vind skakar träden, tamburiner, shakers av döda löv


Och de tog mig till en smutsig strand
Där vålnader av surfare som drunknat samlade PET-flaskor för pant
På en grusväg mellan fält där ondskans blommor tilläts växa
Och förvandla evig skog till skvallerpress


Och de pekar mot en fond, giftgula moln
Orangea lampor, tysta silos, jetplans ångspår, bengrå torn
De viskar i mitt öra:
“Ser du framtiden, ser du hur inget växer, inget lever men ingen dör?”


När man äntligen kan se alla mekanismerna där bakom
Så blir man aldrig rädd mer
När man äntligen kan se alla kejsare stå nakna
Så vänder allt igen
Allt vänder om igen


Jag vaknar i en sal, på ett skuggigt sjukhus står en kvinna
vid min säng som blekt sina tänder en grad för hårt
Hon smeker min kind varligt med en hand konstgjord som dockors
Rynkfri, ringlös, målad, tung och febervarm


Och min hud, vitt porslin, små ilskna utslag
Är en släng av allergi främst mot min samtid och min tro
Jag skriver ditt namn tveksamt på ett vykort, liksom testar
Vem du var, det har jag glömt för längesen


När man äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir man aldrig rädd mer
När man äntligen kan se alla kejsare stå nakna
Så vänder allt igen
Allt vänder om igen


Jag går ensam in i ljuset


Jag går ensam in i ljuset
Jag går ensam in i ljuset
Jag går ensam in i ljuset


Det var allt för denna vecka!
Och om ni undrar så kommer detta inläggs titel från kents "Max 500" från deras album "Du & Jag Döden".

//620 Strömgren Out!


Töntarna (620 Electro Mix)

Nu är det så att jag behöver er hjälp här. Grabbarna i kent har utlyst en tävling som går ut på att man ska göra en remix på deras senaste singel "Töntarna". Den remix som får flest lyssnare vinner nya albumet, och jag skulle gärna vilja vinna det albumet. Så, lyssna & rösta på låten lite då och då så kanske jag har chans att vinna. Den måste komma med i topp-5 för jag ska ha chansen att vinna!

Din lyssning kan göra skillnad!
Tack på förhand!

Mot gummi, glas & metall, betyder ett mirakel inget alls

Då var sista veckan av grundutbildningsterminen äntligen över! Denna vecka har vi haft sprängtjänst samt SIB (Strid i bebyggelse) med fokus på inbrytningar genom fönster, dörrar och väggar. Vi har även fått öva en hel del med minor, t.ex. hur man apterar dem, placerar ut dem, etc.

Eftersom Sverige har (tillskillnad från t.ex. USA, Ryssland och Finland) valt att förbjuda truppminor har vi endast fått öva med fordons- och stridsvagnsminor. Vi fick dock öva med Försvarsladdning 21 (Det vapen som tidigare hette "Truppmina 12". Skillnanden mellan försvarsladdning och mina är att en försvarsladdning utlöses av en person och utgör då inte lika stor risk för ickekombattanter samt behövs inte röjas efter kriget medan en mina använder snubbeltråd och är risk för alla. "En mina skiljer inte vän från fiende"). I torsdags fick vi öva mineldöverfall genom att dela in oss i grupper och placera ut minorna på ett taktiskt sätt för att på enklaste sätt slå ut två fientliga spaningsfordon. Vi var då tvugna att placera ut skenmineringar, hitta lämpliga eldställningar, snabba och effektiva flyktvägar, etc. Sedan kom ett befäl och inspekterade och vi var tvugna att motivera hur vi tänkt. Detta var grymt kul.

På onsdagen fick vi öva SIB med inbrytningar genom fönster. Detta var definitivt det roligaste jag gjort sen inryck. Jag känner personligen att jag vill ha mer SIB och då få öva full strid i bebyggelse med finetliga mål, etc. På mönstringen sökte jag ju till Livgardets Stadsskytteenhet, de som varje år övar 7 dagar inne i Stockholms innerstad där de ska kriga sig igenom Stockholm med slutmål Riksdagen.
 På onsdagen hade vi även med oss några PRAO-elever från Bodens grundskola som ville prova på soldatlivet under 5 dagar (Dock sov de hemma, etc, så de missade ju 90% av själva grejen). Det var lite annorlunda att ha dem med under övningarna.

I måndags(?) lämnade jag även in min ansökan till EU:s snabbinsatsstyrka NBG 11 (Nordic Battle Group 11) som skall rycka in i augusti 2010 för att stå i beredskap från och med 1/1 2011 t.o.m någon gång i juni 2011. Jag sökte befattningar liknandes den jag kommer utbildas på nu, dock inom andra enheter. Jag sökte som stabsasstent/signalist på Sjukhuskompaniet i Skövde, stabsasstent/signalist på Ingenjörskompaniet i Eksjö samt som ledningssoldat (signalist) på Ledning- & Understödskompaniet i Boden.

Jag har svårt att tro att NBG kommer att användas då EU saknar någon gemensam plan för exakt hur styrkan skall användas. OM den skickas iväg hoppas jag personligen att det blir på en humanitär/fredsbevarande mission till Afrika då det, i min mening, är där dessa styrkor behövs och det är dit jag helst skulle vilja åka och hjälpa till.
 Jag har även funderat på att lägga in en ansökan till missionerna i Kosvo och Afghanistan. Det får vi se hur det blir med det senare.

Jag fick, som vanligt, åka hem på helgpermission igår, dock blev det med tåg eftersom denna vecka (v.44) är vi helt lediga och får stanna hemma. Dock med undantag för lastbilsförarna på TOLO samt bandvagnsförarna och -cheferna på sjukvård då dessa dels hade utbildning att ta igen under veckan, samt så ska de ha beredskap över helgen. Beredskap innebär att man ska vara insatsberedd och kunna befinna sig med full stridsutrustning i sitt fordon inom en timme från det att larmet går. Den typ av insats de ska vara beredda på är (förutom krig då) eftersökningarna av person, samhällsstöd (vid t.ex. stormar), etc.

Ja, och nu ska min Rammsteinsskiva ha kommit på posten och bör ligga hemma och vänta*. Om två veckor släpps även nya kentalbumet "Röd" som jag har förhandsbokat i en deluxebox som innehåller den ordinare CD:n, tre LP-skivor, en USB-disk (innehållandes samma låtar som skivan) samt en bok. Vad detta kostade tänker jag hålla hemligt då det finns folk som anser att faktiskt köpa de produkter man vill ha är korkat och slöseri med pengar.

Det var allt från mig för denna gång!
//620 Strömgren Out!


*Just nu är jag hos min far i Borlänge.

Update!

Nu var det nästan tre veckor sedan jag uppdaterade bloggen. Vad har då hänt under dessa veckor? Ja, inte mycket känns det som.

För fordonsförarna har fordonsutbildningen börjat, medans för oss ickeförare (dvs jag, sjukvårdvårdarna samt TOLO:s andra person utan körkort) har vi haft FSS+ (FSS är det som förut var GSU [Grundsoldatsutbildning], så vi har alltså haft tilläggsutbildning på detta). Som jag skrev i förra inlägget har vi haft skyddsvaktsutbildningens skjutprov, så nu är vi alltså godkända militära skyddsvakter. Samma dag gjorde vi även lite andra skjutövningar som t.ex. hur man åtgärdar olika typer av eldavbrott samt ladda om på tid, m.m. Den helgen hade vi även besökshelg/garnisonens dag, dvs att våra anhöriga fick komma på besöka och titta på vad vår verksamhet är, m.m. Även Bodens lokalbefolkning var inbjuden.

Veckan efter det (v.41 alltså) hade vi utbildningskontroll samt baskermarsch/soldatprov. Utbildningskontrollen är ett sätt för Försvarsmakten/Regeringen att se till så att vi blir utlärda rätt saker och hantera utrustningen på rätt sätt, dvs. att de kollar så att befälen har lärt oss det vi ska, inte att vi har lyssnat på lektionerna.
 Baskermarschen/soldatprovet gick ut på att vi skulle marschera runt Rödberget (Berget där Bodens fästning ligger) och efter varannan kilometer var det olika stationer där vi skulle göra olika aktiviteter (skjutning, handgranatskastning, avståndsbedömning, matlagning/göra upp eld, orientring på tid, plocka isär/sätta ihop vapen, sätta ihop en bår, dra en lastbil samt en 2km snabbmarsch). När vi kom i mål vid 22.30-tiden (Vi hade börjat marschen kl 08.00) fick vi en liten pin som visar att vi är godkända soldater i svenska armén. Dagen därpå fick vi även (officiellt) ta på oss våra baskrar. Överstelöjtnanterna (Brigad- samt regementscheferna för I19/A9) höll tal och det var allmänt pompa och ståt. Efter det var det bara att återvända till kasern för helgrutin (städning) och sedan hemresa. Eftersom vi haft helgtjänst veckan innan fick vi åka tåg hem redan på torsdagen, så jag kom hem på fredagsmorgonen.

Denna vecka (v.42) har vi officiellt inlett vår FSS+. Eftersom alla kompanier har olika FSS+:er så har våra befäl valt att vi ska ha sprängning/fältarbeten. Så vi har haft en del sprängteori samt fått lägga minor (dock endast lösa givetvis) och lägga ut mindre (skarpa) sprängladdningar. Vi har även gjort minprotoll och -maskering.
 På onsdagsmorgonen fick vi även vara B-kompani åt bataljonsstaben under sista momentet i deras årliga "cunning warrior"-övning som går ut på att de tillbringar ett dygn i fångenskap där de förhörs och utsätts för diverse "förhörsmetoder". Del 2 är att de ska lyckas fly och del 3 är den delen där vi kom in i leken. Det är den delen där de har lyckats fly och ska ta sig till en viss plats. Min grupp hittade ingenting under vår patrull, trots att vi var ute i lite över 2 timmar och gick i skogen. Dock stötte de övriga tre patrullerna på dem och 2 av dessa 3 patruller var i förhand när de öppnade eld (dvs att de öppnade eld först). Eldöppnandet skulle markera att vi sett dem, och sedan skulle vi återvända till baslägret för rapport.

Snart ska man tillbaks för att inleda den sista veckan av FSS+. Denna vecka kommer vi att öva med skarpare och större sprängladdningar, samt på onsdagen skulle vi få ha FARBGRP i SIB (På svenska: Fältarbetsgrupp i Strid i bebyggelse), dvs att vi kommer få öva hur man bryter sig in i en byggnad/ett rum via dörrar, fönster och väggar. Detta skulle vi dock bara öva löst på kompaniet (Det skulle vara skarpt i den utsträckelsen att vi har riktiga stegar som vår kapten sa). Jag hoppas att vi får mer SIB (Strid i bebyggelse) senare, dock sa befälen att detta är ganska otroligt då det blir svårt att få in i den tighta tidsplanen.

V.44 är jag helt ledig vilket betyder att jag kommer åka hem på fredag v.43 och då vara hemma på lördag morgon och sedan vara hemma tills söndagen v.44.

Omslaget till

I övrigt har denna vecka medfört en ny kentsingel (med tillhörande video), biljettsläpp till turnén samt att nya Rammsteinplattan släpptes. Jag lyckades få tag i en kentbiljett tills på lördagen den 27 februari på Annexet i Stockholm, dvs EXAKT en vecka efter att Rammstein spelar på Globen, dock hade min Rammsteinskiva som jag förhandsbokat från Ginza.se inte kommit som utlovat. Dåligt Ginza.

Den nya kentsingeln, "Töntarna", är i min mening en helt ok låt. Inte det bästa det gjort, men långt ifrån det sämsta. De håller uppenbarligen på att lämna rockgenren bakom sig och istället gå mot ett mera synthigare sound a lá Depece Mode. Och det verkar ju funka så jag klagar inte. Dock verkar de inte kunna återskapar sitt mästerverk från 2005, "Du & Jag Döden". Men det är sådant man får ta.
 Deras nya album, "Röd", släpps den 6 november i år och kommer firas med att kent spelar en konsert på ett hotell i New York, USA. Aftonbladet kommer att sända spelningen live via sin webb-TV, så den spelningen kommer jag INTE att missa.
 Videon till "Töntarna" blev omtalad när den kom då kent har låtit några mentalt handikappade ungdomar från Sveriges (Världens?) enda estiska särgymnasium göra den. Ni kan se videon här:



Och eftersom Jocke Berg nästan alltid lyckas skriva klockrena texter lägger vi upp den också:

Så häng dom högt
Så häng dom långsamt
Men häng dom högt
Jag kräver hämnd
En tidig morgon
Född till tönt


Så lägg dig ner och sov, lilla syster
Bara lägg dig ner och bida din tid nu
Jag vet, du vet vad som måste ske nu
Jag tror stenhårt på din plan
Häng dom högt, häng dom högt


När du grät på festerna
Var jag aldrig bjuden in
Du föll isär inför gästerna
Jag byggde upp dig bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen


Så blev jag expert på att vänta själv
Man vänjer sig snabbt, man väntar på nån
Glasögonormen reflekterar ljus, skjutsar dig hem, villkorslöst
Bakpå min cykel höll du mig, som i kramp
Du landade hårt, du var nog alltid sjuk


Lägg dig ner nu och sov, lilla syster
Bara lägg dig ner och bida din tid nu
Jag vet, du vet vad som måste ske nu
Jag tror stenhårt på din plan
Häng dom högt, häng dom högt


När du grät på festerna
Var jag aldrig bjuden in
Du föll isär inför gästerna
Jag byggde upp dig bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen




Det var allt från mig den här gången!
//620 Strömgren Out!


Gasanfall, bränder & fältövning

Eftersom jag inte hunnit uppdatera bloggen på två veckor kommer här nu istället en tvåveckorsuppdatering.

Förrförra veckan hade vi CBRN-utbildning (CBRN = Chemical, Bacteriologial, Radioactive and Nuclear Weapons [Kemiska, Bakteriologiska, Radioaktiva och Nukelära vapen]). Dvs hur vi ska agera i händelse av ett anfall av ett sådant vapen, men även om hur man skyddar sig mot läckor, pandemier, härdsmältor, etc. Vi fick under veckans första dagar öva hur man tar på sig skyddsmask, vilka kläder man ska ha på sig, etc. På torsdagen åkte vi ut till Rödberget för att ha skarpövningar. Vi fick först, iklädda komplett CBRN-utrustning, gå in i en gaskammare där de släppte ut tårgas, och sedan skulle vi göra lite simplare övningar så som armhävningar, upphopp, etc. Tanken var att kolla så att maskerna satt på som de skulle och att utrustningen täckte ordentligt samt att inget läckte. Övningen tog väl inte mer än en 5 minuter.

Senare under samma dag skulle vi öva brandsläckning vid t.ex. napalmanfall. De smetade in ett antal dockor i napalm och sedan skulle vi, med hjälp av en filt, släcka napalmen genom att kväva den (Eftersom napalm inte går att släcka på något annat sätt). Nästa uppgift bestod av att vi skulle släcka en sandlåda med flygbränsle (fotogen) i. Detta fick vi använda brandsläckare till dock.
 Tredje, och sista, uppgiften under dagen bestod av att vi skulle gå igenom en brandkorridor, dvs en liten "koja" som de smetat in med napalm och tänt på och som vi sedan skulle gå igenom. Man fick inte springa, utan endast gå i normal takt. Precis när jag skulle gå igenom slog det ut en napalmlåga framför mig och min hjärna kom igång och tänkte i princip "Vad sysslar du med? Detta är napalm! Du VET vad napalm gör med människor! Vad i helvete?!", vilket ledde till att jag började gå snabbt och tvingades gå om brandkorridoren igen. Men det var inte så farligt.

Förra veckan hade vi fältövning. Vi skulle lära oss bl.a. hur man kastar handgranat (Vi fick kasta både lösa övningsgranater och skarpa spränghandgranater) samt öva strid med skarp ammunition. Dittills hade vi endast övat det med lös ammunition. Vi fick öva enskild soldat strid (dvs soldat vs soldat) samt stridspar/växelvis framryckning (två soldater som rycker fram genom en bana och täcker varandra). Vi fick då öva mot dockor som poppade upp framför oss och som vi sedan skulle, på enklaste sätt, skjuta ner. Sista momentet i stridspar var värnrensning, dvs. att vi nått en fientlig ställning som vi ska slå ut. Då var det handgranat & automateld som gällde.

När alla övningar var avklarade på torsdagen skulle vi marschera tillbaka till förläggningen (~ 7km), men eftersom jag var sjukskriven för min fot så missade jag den. På vägen fick de även genomföra en del tester som t.ex. handgranatskastning, ihopsättning av bår, etc. Senare fick vi även höra talas om att detta var den s.k baskermarschen. Vi har inte fått det bekräftat av befäl ännu, men inte heller fått det förnekat så vi vet inte än. Men OM det var det så missade jag tyvärr den marschen. Förhoppningsvis så får jag ta igen den vid annat tillfälle.

Jag har även bilder från dessa två veckor någonstanns, de kommer upp vid tillfälle. Jag fick även veta att jag ska bli TOLO-Sjukvårdplutonens dynamittard, dvs den personen inom plutonen som får specialutbildning på sprängmedel så som dynamit och C-4. Det kan ju bli intressant.

Denna vecka har ungefär hälften av plutonen fordonsutbildning och resten av oss förbereder för Garnisonens dag på lördag. Det innebär att det är dåligt med utbildning denna vecka. Dock kommer vi få skyddsvaktsskjutsprovet imorgon för att göra oss till godkända skyddsvakter.

I helgen är det som sagt garnisonens dag/besökshelg på I19 samt A9 (Artilleriregementet) så samtliga har helgtjänst och ska förbereda för det. Det betyder att jag inte kommer få åka hem förens på torsdagen veckan därpå. Dock kommer jag få åka tåg, så det blir att jag kommer hem till Stockholm på fredagsmorgonen istället.

I en totalt omilitärrelaterad nyhet har jag lyckats få tag i ståplatsbiljett till Rammstein i Globen den 20 februari. Det kommer (mest troligtvis) bli 2010:s händelse! Nu i helgen förhandsbokade jag även den nya skivan ("Liebe ist für alle da" ["Det finns kärlek för alla där"]) från Ginza.se i limiterad dubbeldiskversion i digipakfodral. Dessutom köpte jag nya singeln "Pussy/Rammlied" på Bengans. Jag köpte även Ebba Grön "Samligen" samt krigsfilmen "Vinterkriget". Dessutom beställde jag (från Ginza.se) Clawfingers "Deaf Dumb Blind" i Remastrad version, kents "Du & Jag Döden" (Världshistoriens bästa skivtitel i min mening f.ö) i limiterad utgåva samt kents "Tillbaka till Samtiden", även den i limiterad utgåva.

Det var allt från nordfronten denna gång!

//620 Strömgren Out!

Trafikolyckor, alkoholism, Riksdagsbeslut och svininfluensa

Ja, då ska man snart tillbaks till Boden då.

Har ju inte uppdaterat bloggen på ett tag så här kommer en veckouppdatering:
Denna vecka har vi hållt på med första hjälpen/sjukvård (Hur man säkrar en olycksplats, lägger förband, etc) och så har vi haft en kallt väder kurs. Det är en kurs som de måste ha enligt lag fö att få öva med oss i vintermiljö. Kursen är i sig indelad i ett antal underkurser (Kallt väder, soldatutbildning, befattning samt pluton). Den första är grundläggande om hur man undviker kylskador, etc. Den har vi prov på på måndag morgon och där måste samtliga ha 100% rätt för att bli godkända. Men med tanke på hur Försvarsmaktens prov har varit så har jag nog inte mycket att frukta där. De övriga kurserna tar upp om hur man agerar som soldat i vintertid, åker skidor, etc samt hur jag som befattningshavare (signalist i mitt fall) skall agera i vintertid (Hur förhindrar jag min utrustning från att frysa sönder, etc) samt hur hela plutonen skall agera i vintertid.

På tisdagen hade vi en åtta timmars föreläsning om alkoholism och hur man förhindrar att bli det. Detta är en kurs som de måste ha enligt något Riksdagsbeslut. Och istället för att dela upp den på ett antal dagar slängde de in hela kursen på en dag. De klämde av fyra timmar innan lunch, sedan hade vi en timmes lunchrast, och sedan var det dags att ha fyra timmars föreläsning igen. Det blev ju inte bättre av att befälen själva inte gått kursen så de läste bara av kursmaterialet och visade de bilder som fanns i boken. Det enda som var kul den dagen var att vi hade en löjtnant som pratade östergötska. Ordergivning på den dialekten låter förbannat kul kan jag ju säga.

Vi hade även första hjälpen som sagt. Då fick vi lära oss hur man ska agera vid olyckor, hur man lägger förband, etc. Vi fick öva en del scenarion som hade med trafikokyckor att göra. Vi var då indelade i olika grupper. En grupp skulle spela sårade, en grupp var de som hjälpte dem samt en grupp fick sitta "på läktaren" och bedöma det hela. Dessa övningar anser jag vara de roligaste, när man får lite mera praktiska kunskaper än att bara sitta och lyssna på en massa föreläsningar.

På torsdagskvällen hade vi marsch i 8 km (4km åt ett håll och sedan fyra tillbaks). Då skulle vi marschera till en punkt, ta en så kallad tillpassningspaus där vi kan fixa till utrustning som sitter fel, tejpa ev. skavsår, etc. Efter fem minuter skulle vi vidare till slutpunkten. Där skulle vi ta en halvtimmes paus för att byta t-shirt samt strumpor. Detta var då en del i vinterutbildningen eftersom man måste byta svettiga kläder på vintern för att undvika köldskador. Efter att vi marscherat en bit tillbaks blev vi stoppade och de sa åt oss att ta av oss kängor samt strumpor och gå på kolonn (led på civilianska) efter en fänrik. När vi gått i nån minut kom vi fram till ett ställe där några andra förberett för att värma upp våra fötter. Detta var också en del i vinterutbildningen. Hur som helst när vi kom tillbaks var det bara att hänga in alla svettiga kläder i torkrummet och gå ner till matsalen för kvällsfika och sedan lägga sig.

På fredagen hade vi övningar med bårar. Bl.a. hur man sätter ihop/tar isär en bår, hur man förflyttar sig på enklaste sätt, etc. Vi hade en övning på slutet där vi skulle (Med stridsutrustning) springa ca 100 meter i terräng med en sårad på båren. Vi var fem pers i grupperna (Varav en var sårad). Två skulle då bära och två skulle hjälpa till i backar, etc. När vi sedan kommit i mål skulle vi (på ~4 minuter) ta isär båren och lägga ner den i en väska utan att det skrammlade om påsen efteråt. Min grupp kom inte först, men inte sist heller.
 När vi som bäst höll på att öva kom det två killar som var på "leave" (permission, trodde först de menade "liv" som i "livkompaniet") från Afghanistan. De snackade en del om hur det är där nere (Det är ju inte som media påstår iallafall), om utlandstjänst, etc. Det höll väl på i en tjugo minuter.
 Efter detta var det dags för plutonens timme (typ klassråd), där jag var sekreterare (som vanligt). När jag sedan skulle renskriva protokollet på befälsrummet datorer passade ju bussarna till Kallax (Luleås flygplats) på att gå och ingen tänkte på att påminna mig. Så när jag var klar fick jag höra av en kille i plutonen som skulle någon annanstanns att bussen redan gått. Då fick man smärre panik. Var bara att prata med befäl och adjutanter. I slutändan fick jag dock skjuts till flygplatsen av Kapten Lindqvist (Kompaniets insatschef, dvs han som ska leda oss om vi ska ut på uppdrag [t.ex. om det blir krig, en storm eller om Norrbotten/annat län kollapsar pga svininfluensan]). På vägen till Luleå satt vi och diskuterade SIB (Strid i bebyggelse) och lite annat som har med militären att göra. Var intressant. Men, hur som helst, så kom jag hem och missade inte flyget.

Igår [lördag] var jag på bio och såg Quentin Tarantions "Inglouriuos Basterds". Den var väl som hans filmer brukar vara, dock inte lika våldsam som t.ex. Kill Bill. Slutet var väldigt överraskande. Jag kan rekommendera den till er som vill se en bra film.

Detta har i övrigt ändå varit en seg vecka, så veckans låt måste nog, tyvärr, bli Markoolios - Jag orkar inte mer:

Prat: Upp och hoppa era slashasar
Fienden står och skrattar tio meter framåt
(Fan, vad han skriker)
Och ni bara ligger där och kramas vad håller ni på
Är det så här ni ska kriga era slöfockar!
Och Markoolio, vad håller du på med?
(Det är bara det jag är trött)
Alla orkar!


JAG ORKAR INTE MER!!

Jag orkar inte mer vill inte vara kvar
Jag längtar efter er min kära mor och far
Å maten smakar skit jag känner mig så klen
Jag hunsas hit och dit jag trivs inte i armén

FÖR JAG VILL ÅKA HEM!!

Här kommer ett brev från det militära
Det har gått en tid men det är kvar å lära
I finska lumpen är det en hel del skrik
När jag tappar en granat får befälen panik
”Satan du är tokig” har jag fått höra
”Fart på!!!” skriks i mitt öra
Man kryper i lera och äter gammal mat
Varma hälsningar: er tappra soldat

Det är kallt han är klen, och allting känns så fel
Han vill bort från armén, för snart får han ett frispel

Jag orkar inte mer vill inte vara kvar
Jag längtar efter er min kära mor och far
Å maten smakar skit jag känner mig så klen
Jag hunsas hit och dit jag trivs inte i armén

FÖR JAG VILL ÅKA HEM!!

Ett och två tre, ett två, ett två, ett och två tre, ett två till backen nu, nu, nu och nu

Vi har marsch idag fem mil utan vila
Oh vad jag längtar hem till det civila
Bara bita ihop och visa att man är karl
Det är tur att det bara är ett år kvar
Sitter här och fryser mitt på ett fält
För det stinker prutt i vårat tält
Det dröjer nog innan jag blir man
Så puss och kram skriver när jag kan

Det är kallt han är klen, och allting känns så fel
Han vill bort från armén, för snart får han ett frispel

Jag orkar inte mer vill inte vara kvar
Jag längtar efter er min kära mor och far
Å maten smakar skit jag känner mig så klen
Jag hunsas hit och dit jag trivs inte i armén

FÖR JAG VILL ÅKA HEM!!

Och nu, ett två ett två, HALT!!

Grabbarna här är ett roligt gäng
Dom välter mitt skåp och sätter eld på min säng
Men jag ska bli prick skytt jag kan nog bli bra
Jag prickade faktiskt majoren idag
Men då hände något som gjorde mig paff
Dom blev arga och gav mig ett straff
Jag hajar noll hjälp mig härifrån
MVH eran son

Jag orkar inte mer vill inte vara kvar
Jag längtar efter er min kära mor och far
Å maten smakar skit jag känner mej så klen
Jag hunsas hit och dit jag trivs inte i armén

Jag orkar inte mer vill inte vara kvar
Jag längtar efter er min kära mor och far
Å maten smakar skit jag känner mej så klen
Jag hunsas hit och dit jag trivs inte i armén

FÖR JAG VILL ÅKA HEM!!

Prat: Sluta vilja alla orkar framåt mina damer
Ni ska veta att ni är coola krigare!!

Ett och dom springer bara hem
Vi är kustens hårda män
När fienden får syn på oss
Vill han inte längre slåss
Vatten, klippor, skog och äng

URSÄKTA? ÄR VI FRAMME SNART?

"HALT! Nån talade i ledet nu är det 10 armhävningar
MARSCH MARSCH!!


//620 Strömgren Out

Ny email

Eftersom min hotmail har varit död i över en vecka så har jag nu tvingats skaffa en ny Hotmail-/MSN-adress. Den är: [email protected]

Så om någon har skickat något mail till mig inom de två senaste veckorna (Och ni inte fått svar) kan ni gärna vidarebefodra det till min nya emailadress. Ni som har MSN kan gärna lägga till mig också, skriv dock gärna en kommentar här om att ni gör det, så jag vet vilka som addar det.

För att komma tillbaks till bloggens tema så kan jag göra en mindre veckouppdatering. Denna vecka har vi alltså haft skyddsvaktsutbildning. Det innebar timmar av att läsa juridik och att öva närkamp (nertagningstekniker, etc) samt en del scenarion. Vi hade det teoretiska provet i fredags och det var då enklare än vad man trodde från början. Jag bör ha blivit godkänd, kunde ju de flesta frågorna.

I torsdags gjorde även de övriga plutonerna på stormtrosskompaniet (TOLO-Sjukvård (Min pluton alltså), reparationsplutonen samt Stab- och trossplutonen) ett överraskningsanfall mot skytteplutonen vid 21-tiden, när de var i färd att lägga sig. Vi klädde oss i långkalsonger, värmetröjor, kängor, rånarluvor samt skyddsmasker och sprang upp till skyttes korridor för att storma deras logement och riva upp deras sängar och skapa allmänt kaos. Tydligen hade även några från Stab- och trossplutonen stulit TV:n av skytte också.
 Den kvällen tillbringade vi bakom låsta dörrar av rädsla för skyttes hämnd. De slog dock till på fredagseftermiddagen då de sprang ner när vi hade plutonens timme (tänk klassråd) och rev upp våra sängar vilket innebar att vi tvingades bädda om sängarna.

Men ja, i helhet har det varit en bra vecka och man har lärt sig en hel del.
Veckans låt får väl då även bli Ebba Gröns (Joakim Thåström) - Die Mauer.

Ebba Grön - Die Mauer

Halt!
Här får ingen passera,
här kommer ingen förbi.
Kommer aldrig över nån mera,
så gå är du snäll om ditt liv är kärt.

Över taggtråden såg jag min livskamrat,
Susanne stod och gestikulera.
Jag har gått här i tjugo år snart,
men med en K-pist är det svårt att diskutera.

Jag gick långsamt hemåt,
hemåt den kvällen.
Skulle jag få se henne igen?
Hjärnan värkte,
hjärtat värkte,
Skulle jag bli hel igen?

En dag så stod,
så stod den bara där,
en mur mellan mej och den jag hade kär.
Vi bor två kvarter, ifrån varann.
men en grå prick är det enda jag ser av Susanne.

Vi skulle få leva här
vi skulle få leva här
vi skulle få leva här
vi skulle få le, leva här

Alla vackra rosor är våta,
av blodet från ert heliga korståg.
och jag skall aldrig förlåta
det som hände vid muren.

Jag har tänkt jävligt mycket, mycket på att fly,
Jag vill se hennes kropp,
jag vill smeka hennes hy,
höra hennes stämma,
vara henne nära,
Jag ska viska i hennes öra;

Vi skulle få leva här
vi skulle få leva här
vi skulle få leva här
vi skulle få le, leva här

Ja, jag vet, jag vet precis hur,
jag flyger över eran mur.
Å jag vet, å jag vet,
jag vet precis hur,

"I´ll be the acid spy"
Jag gör vad du vill.
Jag vet precis hur,
jag vet precis hur
Eh oh ah, jag vet precis hur.

Vi skulle få leva här
vi skulle få leva här
vi skulle få leva här
vi skulle få le, leva här

Level Up!

Denna vecka har de lyckats klämma in en hel kurs som ska göra oss till godkända skyddsvakter och kunna vakta (militära) skyddsobjekt. Detta kostar oss nästan varenda kväll med kvällstjänst då vi sitter och pluggar juridik så vi vet vad vi får göra i vissa situationer, vad våra befogenheter är, etc samt så tränar vi även närkamp och hur man använder batong, handfängsel, m.m. Detta skall vi hålla på med för att sedan ha ett teoretiskt prov (där vi måste ha alla rätt) på fredag.

Detta blev ett kort inlägg, men nu vet ni att jag lever iallafall!

Nu ska man lägga sig! Natti natti!

//620 Strömgren Out!

Jag blir den du aldrig ser

Idag har vi övat strid samt kamouflage. Vi skulle ta med stridsutrustning, vapen, hjälm, stridsväst, kroppsskydd, m.m. och gick ner till Staraholmarna. Vi fick tillbringa första halvtimmen med att sminka oss gröna och bruna i ansiktet, halsen, nacken, händerna och andra synliga kroppsdelar. Sen skulle vi skära av kvistar, etc, och sätta fast i hjälmen. Detta var alltså kamouflaget.

Sedan fick vi öva hur man besätter en eldställning (typ skyttegravar, etc) och man agerar i dem, hur ordergivning funkar, etc. Jag lyckades hamna i en skytteställning som hade ett riktigt andra världskriget-stuk över sig, vilket gjorde andra världskriget-fantasten i mig lycklig.
  Vi pysslade med detta i några timmar (Från 8-nånting t.o.m 16-tiden). Sedan fick vi duscha och byta om. Nu är det första gången på länge som jag har på mig civila kläder.

Eftersom lönen kommit (Tack alla ni som betalar skatt!) så tog vi och gick på byn. Där lyckades jag få tag på mina favoritchips (Cream Cheese). Dessa har jag sökt efter land & rike runt. De verkar inte ha funnits i Stockholm sen millenieskiftet, så jag var säker på att de hade slutats producerats. Sen hittade jag dem på COOP Forum i Boden av alla platser... Jaja, nu har jag dem iaf, så nu ligger jag i sängen och käkar chips och läser på min läxa i SoldF (Soldaten i Fält - Vår "Instruktionsbok") samt lyssnar på kents "Elite" och dricker Coca cola (Lite ironisk blandning. Jag lyssnar på en hyllningslåt till arbetarrörelsen och dricker "arbetarnas blod").

Men nu är det nog dags att förbereda sig för sänggående. Enligt schemat så har vi vår sista lektion 21.30 imorgon, så det är bäst att sova ut ordentligt tills dess.

//620 Strömgren Out!

Ett kort inlägg

Idag har vi fått lära oss de regler som gäller för soldater i krig och fred, t.ex. vad eller vem får man skjuta på, hur ska krigsfångar behandlas, etc. Det var intressant tyckte i alla fall jag. Sedan fick vi lära oss vad som är stridens grunder. Det var en del begrepp, etc. T.ex. skillnaden mellan taktik och stridsteknik, vilka olika typer av eld det finns (Direkt, Indirekt och minor), olika taktiker, etc. Jag tror jag imponerade på kapten med mina taktikkunskaper... Men så går det när man läst om det i... Jag vet inte hur många år...

Sedan fick vi gå ut och applicera våra kunskaper i praktiken genom att lösa olika stridsscenarion i grupp.
Efter det hade vi en timme att slå ihjäl innan middagen. Den tillbringade vi genom att lära oss sängbäddning/-sträckning av Sergeant Jonsson (Som f.ö heter Therese i förnamn fick vi lära oss idag)...

Nej, nu ska man väl förbereda sig för att sova. Imorgon kommer lönen, 2000-nånting. Men ska väl spara det tills jag kommer hem. Måste ju köpa Hearts of Iron 3...

Jaja, god natt på er alla!

//620 Strömgren Out!

...Ingen Neråtsång

Det här inlägget är inte nödvändigtvis lumpenbaserat, utan jag kände bara att jag ville nämna en extremt bra låt. Joakim Thåströms "...Ingen Neråtsång". Den texten tycker jag beskriver hur extremt bra hur olika personer kan leva olika liv, t.ex. hur vissa får kämpa för att ta sig fram genom livet, medans andra kan ta den lätta vägen fram. Personligen tycker jag att det nästan räcker med de tre första raderna för att förklara hela låten: "En del faller vackert//En del faller hårt//En del faller alltid, alltid ner i hål". Just dessa tre rader kan sammanfatta i princip hela texten. Man skulle kunna förklara det med hur alla misslyckas, men vissa misslyckas men gör det snyggt och utan problem, andra har det riktigt bra och kommer långt men sedan rasar allt samman för dem samtidigt och de får världen emot sig och sen har vi den sista kategorin. Dvs de som kämpar för att lyckas, men kommer ingenstanns i livet.
  Sen har vi ytterliggare en rad som kanske kan få lite extra uppmärksamhet så vi kan binda ihop inlägget med bloggens tema. Det är en rad i tredje versen: "En del lär sig ljuga//En del de blir soldat". Just den här raden betyder, för mig iallafall, att vissa kan ta den enkla vägen fram och göra fel och ljuga utan att stöta på motgångar medans vi stackars soldater måste kämpa på för att nå våra mål och vi kan inte göra som vi vill eller ta den enkla vägen fram genom livet.
Det var en liten reflektion av mig så här mitt i natten.

Lyssna här (akustisk)

Här är texten i helhet i alla fall:

...Ingen Neråtsång

En del faller vackert
En del faller hårt
En del faller alltid, alltid ner i hål

En del hittar inget
En del de hittar allt
En del hittar bara, sån't som inte räknas allt

Jag vet du lever mitt i bland
Fast mitt i ingenstans
Mitt i allt det där, du försöker ge ett namn

Jag vet du odlar vingar
För din hud har blivit för trång
Jag vet att du försöker, flyga bort nånstans med dem

En del kutar runt, i stora svarta nav
Och hur de kommit minns, det minns de inget av
En del lever sitt liv, högt upp på en piedestal
En del lever sitt, bara för att rasa av

Jag vet att du ser bilder, i ditt huvud som gör ont
Jag vet att du ser bilder, men skit i allting sån't
Jag vet du klättrar väggar, som du inte trodde fanns
Just när du trodde allting, hade fallit ner på plats

Men det här är inget sån't
Det här är inget sån't
Det här är ingen neråtsång som du ska bry dig om
Men det här är inget sån't
Det här är inget sån't
Det här är ingen neråtsång som du ska bry dig om

En del plockar vingar, från änglar som de mött
En del plockar sina, från insekter som dött
En del lär sig ljuga, en del de blir soldat
Men vem av dem är du, vem av dem är du idag?

Du som aldrig skulle bli, som de andra var
Du som aldrig skulle, ha några gudars svar
Ikväll spelar allt, allt sån't ingen roll
Ikväll, ikväll, ikväll, är det inget sån't på gång

Men det här är inget sån't
Det här är inget sån't
Det här är ingen neråtsång som du ska bry dig om
Men det här är inget sån't
Det här är inget sån't
Det här är ingen neråtsång som du ska bry dig om

It's an army on the march

Då var man hemma igen då efter ytterliggare två veckor i Boden.
Fältveckan gick bra. Det uppstod visserligen en del konflikter allt eftersom folk blev trötta och mer irriterade på varandra. Men det är ju bara en av de grejer som vi ska lära oss i militären, att kunna leva och arbeta med andra människor i stressade/jobbiga situationer.

Vi har iallafall fått skjuta en hel del, och vi ligger tydligen bra till, rent övningsmässigt i alla fall. De första övningarna vi gjorde var om distans-/prickskytte. Då började vi på 30 meter och sedan körde vi på hundra. Vi började med olika skjutställningar och arbetade oss frammåt. Den sista övningen var på 100 meter, och gick ut på att vi skulle springa ca 25 meter med Ak:n, osäkra, avfyra två (skarpa) skott ståendes, säkra, byta magasin och slänga oss på marken i liggandes skjutställning, osäkra, avfyra två skott, säkra. Allt det på 30 sekunder. För att få godkänt var man tvungen att sätta ett skott i varje figur (vi sköt på två figurer) samt säkra/osäkra innan de 30 sekundrarna var slut. Detta var den enda skjutövningen jag inte klarade, men det berodde dels på att jag aldrig skjutit förr dels på att sergeant Lundberg hängde över mig som en hök och skrek åt mig vad jag skulle göra så jag bara blev mer stressad.

De två andra dagarna med skjutövningar gjorde vi något som kallas för Jag har glömt det nu, men går i praktiken ut på att man ska kunna skjuta snabbt på väldigt korta avstånd. Då hade vi en övning då man skulle skjuta tre skott på tre sekunder. Då skulle man sätta två skott i den stående figuren och sedan gå ner på knä och sätta ett skott i huvudet på den sittandes figuren. Dessa övningar gick bättre för mig, dels för att jag inte hade Lundbeg med mig, dels för att jag har lyckats öva in den mentaliteten som krävs för att skjuta snabbt på korta avstånd genom diverse spel. När jag väl kom på att jag skulle tänka som i spelen gick det bättre. Inte felfritt, men bättre i alla fall.

Sista kvällen i förläggningen blev vi väckta av att vår kapten Ekman, som sov i vårat TOLO-tält, skrek "Besätt eldställningarna!". Som tur var hade jag eldposten vid 6-tiden, så jag var redan vaken. Allt jag behövde göra var att rota fram Ak:n och kuta till skyttevärnet. I fredstid ska egentligen inte eldposten kuta ut eftersom hans uppgift är att se till så att inte tältet brinner ner, men jag agerade bara instinkttivt utan att tänka på att jag var eldvakt. Från att jag hörde larmminan gå av så visste jag vad jag skulle göra. Och ja, i helhet fick vi godkänt av kapten på den övningen.

Samma dag gick vi från skjutfältet 2,5km med stridspackning för att upprätta en ny förläggning där vi skulle ha våran första överlevnadsövning. Det innebar att vi sov i ett tält som var ihopsatt av flera småtält samt att vi inte fick göra upp eld. Enligt befälen (som sov i toyotabussar) hade det varit några minusgrader den natten. Men vi överlevde ju och fick även godkänt på den övningen. Fast vi kommer ju troligtvis ha fler sånna övningar.

När vi väl kom tillbaks till regementet var det dags att ta hand om all utrustning vi haft med oss, allt från att göra rent kaminer och tält till vapen och magasin. När vi på kvällen hade inventering av stridssäckarna och persedelpåsarna (dvs kläder och annan utrustning vi haft med oss i fält) var givetvis Sgr. Lundberg lite extra nogrann med mina prylar. Men jag upptäckte hur ja kan psyka honom. Varje gång han ska inspektera något eller liknande så ställer han sig i enskild ställning (rak rygg, benen ihop samt arma utmed sidorna) och drar huvudet bakåt och lite åt sidan, troligtvis för att se hård ut. Efter ett tag började jag göra samma sak och stirrade honom i ögonen vilket satte honom ur balans och han kollade inte lika nogrannt på mina prylar.

På torsdagen var det dags att helgstäda och sedan sätta sig på nattåget hem till Stockholm. Jag anlände till centralstationen kl 6.45. När jag ändå var i krokarna passade jag på att besöka min gamla skola under några timmar och hälsa på gamla lärare och vänner. Det var kul och trots att det bara var tre månader sedan jag tog studenten var det mycket som förändrats, klassrum hade flyttats, etc.

Nu ligger jag hemma i min säng och lyssnar på kents "På Nära Håll" och har hostat sönder rösten. Fick extremt jobbig hosta efter överlvnadsövningen så nu har jag lyckats hosta sönder stämbanden. Vill dock inte sjukskriva mig då vi ska börja med stridsutbildningen nästa vecka, så om någon har några tips på hur man botar hosta/heshet är ni välkommna att dela med er av dem till mig!

//620 Strömgren Out!

Fältövning

Sart åker man tillbaks till Boden. Vi ska ha vår första fältövning. Det betyder alltså att vi ska ligga i ett tält i 8 dagar (om jag minns rätt)... Vi skulle b.la. skjuta med Ak:n samt lära oss hantera kniven.

Eftersom vi ska ut i fält kommer jag att lämna dator med tillhörande Internet hemma och kommer alltså inte att uppdatera bloggen någonting när vi är i fält (om jag inte, på något sätt, får tag i en dator med Internet). Jag kommer få resa hem på torsdag v. 34, dock då med tåg... Så jag kommer troligtvis att komma hem fredag morgon istället.

Jaja, nu är det bäst att jag sätter fart så jag inte missar bussen till flyget!
Kommer nog ta en del bilder, så nästa uppdatering kommer nog att innehålla bilder!

//620 Strömgren Out!

En Helt Ny Karriär

Då har det alltså gått ytterliggare en vecka i lumpen. Är nu hemkommen på min sista ledighet innan vi ska iväg ut i fält nästa helg. Lär ju bli... Intressant...

Mycket har hänt denna vecka. Jag har blivit utskälld av vår nye sergeant (Sergeant Lundberg), fått inventera och städa om hela skåpet, jag har fått sår på fingrarna, jag har "lekt" med en AK5:a samt fått en helt ny karriär som signalist på TOLO-plutonen.

Som signalist kommer jag att sitta i en terrängbil tillsammans med Fänrik Nilsson och Sergeant Lundberg. Vår uppgift kommer att vara att rekognosera terrängen efter lämpliga TOLO-platser (TOLO = Tanknings- och Laddningsomgång), hålla reda på fientliga trupper som kan skada och/eller störa kommunikations- och/eller underhållslinjerna, ta in uppgifter från spaningsförbanden, uppdatera lägeskartan samt skicka ut och vidarebefodra order till TOLO-plutonen så de vet när/var/hur de behövs. Detta är tydligen den enda befattningen på TOLO som inte kräver körkort och det är samtidigt den enda befattningen som verkar rolig/intressant på TOLO. De övriga som finns är dumper- och lastbilsförare. Och ni som känner mig vet att jag inte är speciellt intresserad av fordon, etc. Därför tror jag att signalist kan passa mig väldigt bra. Underhållsplutonen är ju den viktigaste plutonen på egentligen hela bataljonen, för om det inte finns något bränsle står ju fordonen still och finns det ingen ammunition kan ju inte soldaterna skjuta, och då förlorar man kriget (troligtvis).
Det påminner mig om det klassiska militär-"ordspråket":
"Ett krig vinns av den sida som har bäst:
Underrättelser - När/var är målet och vad sysslar målet med?
Logistik/Underhåll - Hur får man lättast fram medicin, mat, ammunition, vatten, bränsle, etc, till förbanden?
Taktik - Vilken väg är den snabbaste, säkraste och effektivaste till att bekämpa fienden? Detta baseras alltid på de två tidigare punkterna"

I övrigt har jag pillat med AK5:an så man har sår och klämmärken på hela handen nu. Men det går över snart... Såg även att jag kommit in som första reserv på min högskolekurs jag sökt på Uppsala Universitet. Hade tänkt läsa "Freds- och konfliktkunskap A", 15hp, på distans från Uppsala Universitet nu när jag låg i lumpen. Så man inte bli helt förtappad på skolfronten också...

Jag har även sytt klart märkena på min vapenrock den här veckan, och jag måste säga att det var helt ok. Små stygn (1-2mm) på utsidan som knappt synns, samt lagom stora (1-2cm) på insidan... Tror dock att jag kan ha sytt ett märke lite fel då jag glömde sy in en liten kant eller liknande. Får försöka åtgärda det nästa lediga kväll på regementet (Min vapenrock hänger kvar, inlåst i värmeburen tillsammans med fältbyxorna samt kroppskyddet).
Dessutom så blev jag glad när Thelin, vårat plutonsbefäl sa på flyget hem idag: "Du är inte lat. Du har bara extremt oflyt". Det tycker jag faktiskt är jävligt sant också. Jag stressar och står i för att saker och ting ska bli gjorda i tid, sen är det faktiskt inte mitt fel ifall en ärm på fältjackan inte går på tillräckligt snabbt, vapnet krånglar (Vilket det gör, men det krävdes ett uttalande från Fänrik för att Sergeant Lundberg skulle ge med sig att det inte var jag som var svag, utan bara vapnet som var felkonstruerat) eller utrustningen är undermålig. Okej, jag kan erkänna att jag segar ibland, men för det mesta så stressar jag och försöker hinna, men jag har inte turen på min sida helt enkelt. Och att påstå att jag latar mig är fel, det är bland det sista jag gör. Speciellt med tanke på att vissa andra i plutonen sover i en tom bädd för att slippa gå upp och bädda sängen på morgonen...

Men det här har defintivt varit en riktigt härligt vecka, och nu gäller det bara att ta det lugnt i helgen och vila ut inför våran 8 dagars fältvecka nästa vecka (Tisdag v.33 - onsdag v. 34 om jag minns rätt) samt träna och få upp någon sorts kondition. Ska väl försöka köra lite BRAK (Fysträning för Ben, Rygg, Armar och Knä) på morgonen och ta iallafall EN joggingrunda i helgen.

Ett par bra citat från veckan som varit:

"Det värsta med lumpen är fan att man aldrig hinner skita klart"
-- Ahlsén, ca 10 minuter innan uppställning

"- Vad ska du göra när du kommer hem då?
- Typ... Lägga mig sängen och glo på TV
- Ah, som på logementet då alltså?"
-- Diskussion mellan mig och Thelin på Arlanda

Samt två bra låttexter som, för mig iallafall, beskriver dels lumpen, dels den senaste tiden väldigt bra:

kent - En Helt Ny Karriär

Jag krossar fönstret
Tar mig in i ditt rum
Det är en helt ny värld
Men jag är alldeles lugn


Jag krossar fönstret
Tar mig in i ditt rum
En helt ny karriär
I en helt ny stad


Dom vill verkligen ha mig kvar
Dom vill verkligen ha mig här
En helt ny karriär

Och nära gatan
Med en blödande hand
Så länge fötterna bär
Så länge lungorna kan


Och nära gatan
Var det du som vann?
En helt ny karriär
I en helt ny stad


Dom vill verkligen ha mig kvar
Dom vill verkligen ha mig här

En helt ny karriär
En helt ny karriär

En helt ny karriä - är, en helt ny karriär
En helt ny karriä - är, en helt ny karriär
En helt ny karriä - är, en helt ny karriär
En helt ny karriä - är, en helt ny karriär


kent - På Drift?

Vi har väl inga hemligheter kvar
men det är så jävla fegt att ge sig av
Bohemerna, poeterna är svin
och On The Road den fånigaste skiten jag har läst
för Hjältar och Hjältinnor stannar kvar
med ryggen upp mot väggen
bara hud mot vassa eggen
och de rivs och slår och bits
för sina liv eller någon annans

de får ingen belöning
men de kräver ingenting
de bara gör biter ihop och håller käften

Älskling det vi mest av allt vill ha
är någonting som aldrig kan bli vårt
November är en mur av våt betong
där en löjlig dröm om flykt föds
för att krascha och sen dö
men Hjältar och Hjältinnor stannar kvar
De spottar hårt mot vinden
och de värmer våra händer
så vi inte tappar taget
om den kärlek vi har rätt till
De vågar tro och hoppas
på att någon däruppe ser oss
någon som hellre vill förlåta än fördöma oss
för något vi inte visste att vi gjort

//620 Strömgren Out!

Sår

Den här veckan har vi hållt på med vapenexercis... Har nu små sår på hela handen/fingrarna efter alla små, vassa, delar på vapnet. Idag håll vi på med laddning/patron ur. Var extremt kul och jobbigt. Man skulle lägga i en patron i de fyra magasinen vi hade, stoppa ner magasinen i magasinfickorna på stridsvästen. På orden "ladda!" skulle man upprepa orden och sedan, med vänsterhanden, ta ett mag och stoppa in i vapnet och dra tillbaka manöverhandtaget. Det hela tog nog tio sekunder, om ens det. Patron ur var krångligare och tog mer tid, men jag klarar nog även det relativt bra... Problemet är bara att det är så många små, vassa saker på vapnet som man, som sagt, skär sig på... Men det är väl en vanesak tror jag. Eftersom vi måste skölja händerna med sprit efter vi tvättat händerna och innan vi går in i matsalen så svider det som fan på mina fingrar hela tiden, men det håller såren rena i alla fall.

Idag slutade vi 16.45, så efter vapenexercisen var det att duscha och sedan kunde man slappa i matsalen tills vidare. Det började ösregna och åskan hördes långt borta. Bättre att det regnar nu än nästa helg då vi har fältövning, och i princip hela regementet ska ut i fält. 

Nu ligger man på logementet och glor på "the Simpsons", ett passande avsnitt där Homer går med i flottan. Man känner ju nästan igen sig lite...

Om en stund ska vi iväg och käka kvällsfika, sen funderar jag på att ta en tur på stan och se vad som händer. Eller så blir det film på luckan som vanligt. Får se vad som händer...

Ja, det var en liten, kanske något ointressant, uppdatering.

//620 Strömgren Out!

Lugnt

Idag har vi slutat efter middagen (vid 16-tiden), så nu har man inte mycket att göra. Har fixat till skåpet så att skåpordningen är korrekt som både fänriken och sergeanten sa. Sedan ska jag bättra på två märken på uniformsjackan och eventuellt märka saker och ting i skåpet lite snabbt. Sedan är man helt fri. Om jag börjar sy nu borde jag vara klar ca 20:30, å kan ha märkt klart allt tills 21-tiden om allt flyter på väl...

I övrigt har vi idag haft tvättbyte så man kunde byta till sig lite mer välpassande kläder. De flesta kläderna är dock fortfarande för tighta, men det löser sig nog... Vi har dessutom haft visitation av logement/skåp samt gått igenom hinderbanan och haft orientring. Eftersom jag fortfarande har lite halsont så var jag bara med till viss del. Har ännu inte fått tag på kompanisköterskan så hon har kunnat undersöka mig, får leta upp henne imorgon.

Imorgon ska vi tydligen börja med vapenexercis och lära oss grundläggande data om vapnen samt säkerhets- & skötselråd. Om allt gå som planerat ska vi, enligt rykten, börja skjuta på fredag.

Läs också gärna mitt inlägg strax innan detta om Afghanistan!

Allt för mig just nu!
//620 Strömgren Out!

Lite tankar om Afghanistan

ISAF:s logo


Riksdagsoppositionen i Sverige är idag splittrad om Afghanistan. Vp vill dra hem samtliga svenska soldater från Afghanistan, Mp vill undersöka om FN-mandatet har överskridits och om de inte längre gör det som de skall göra enligt mandatet utan istället agerar efter USA:s agenda medan S inte har någon officiell ståndpunkt men röstade för en ökning av truppstyrkan.

Personligen anser jag att Sverige bör stanna kvar och hjälpa till att återuppbygga landet. Återuppbyggnaden måste givetvis gå till på ett fredligt sätt men det är i sig en omöjlighet så länge talibanerna finns kvar i det afghanska närområdet. I och med att USA har fått en ny president och en ny Afghanistanstrategi så kommer det hela att lätta upp och våldet kommer att minska succesivt. Skulle Sverige dra sig ur nu skulle våldet i den hittills relativt lugna Balkhprovinsen öka och återuppbyggnaden skulle misslyckas.

Afghanistan är ett land som har befunnit sig i krig och konflikt mer eller mindre sedan Alexander den Stores krig på 300-talet f.Kr. Det är därför, anser iallafall jag, på tiden att även Afghanistan får fred. Men vi kan inte helt enkelt stå och titta på och hoppas att freden kommer av sig själv. Det kommer den aldrig att göra. Därför måste vi hjälpa till att putta dem i rätt riktning. I Sverige är det iår ca 100 år sedan vi var senast direkt inblandade i ett krig och vi har klarat oss bra från konflikter inom själva Sverige sedan i princip Gustav Vasas tid. Det har varit mindre stridigheter mot danskar i söder och ryssar utmed östkusten samt finska gränsen men vi har sluppit några större krig och konflikter på vårt fastland. Vi har alltså således kunnat bygga upp vårat land. Denna möjlighet har afghanerna aldrig haft. Därför ser, i alla fall jag, det som våran skyldighet att hjälpa afghanerna.

Min personliga åsikt om den svenska styrkan är att den först och främst bör finnas där för det afghanska folket och inte användas för att jaga talibaner. Blir det område som står under svenskt mandat (Balkhprovinsen) angripet av talibanerna bör vi givetvis jaga bort dem, men vår främsta uppgift bör vara att skydda hjälparbetare samt skydda och hjälpa det afghanska folket. Om detta kommer att kräva att fler svenska soldater skickas ner vet jag inte, det är upp till militärstrategerna i Stockholm att avgöra.

"An armoured battalion has reached the end of it's march"

Då var man framme vid I19 igen då! Har putsat skorna och borstat tänderna, etc. Nu är det bara att lägga sig!

Har dock halsont så jag ska lämna en lapp i kompanisjuksysterns postlåda så man kan komma dit och ev. bli sjukskriven imorgon så man blir frisk någon jävla gång. Dessutom har jag ont i högerörat efter lufttrycket i planet så ska väl få det kollat också ifall det inte gått över.
Dessutom har vi sovmorgon och behöver inte ställa upp fören 08:00 imorgon bitti. Skönt.

Men nu är man framme iallafall och resan gick bra och så, så ingen behöver oroa sig!

//620 Strömgren Out!

Tidigare inlägg
RSS 2.0